02 juli 2007

22 år som kristen

Nu är jag tillbaka i Södertälje efter en liten utflykt till Linköping där det huvudsakliga ändamålet var att i lördags bevittna och föreviga vigseln mellan en av församlingens ungdomar och hennes kanadensiske fästman. Det var en mycket vacker vigselmässa som jag känner mig väldigt privilegierad över att ha fått närvara vid. På morgonen hann jag även med att fira min 22-årsdag som kristen. Eftersom jag pålyst såväl min födelsedag som min konversionsdag här i bloggen så måste jag ju i konsekvensens namn även nämna min dopdag, som egentligen är den dag som förtjänar störst uppmärksamhet av alla. Det blev lite bibelläsningar med dopanknytning, sjungande av allhelgonalitanian och förnyelse av doplöftena. Men först blev jag tvungen att kila ned till Hemköp och köpa tändstickor så att jag kunde tända mitt dopljus. Jag tänker inte försöka låta som ett Jehovas vittne och förbjuda folk att fira sina födelsedagar, men jag vill i alla fall uppmuntra er alla att uppmärksamma er dopdag ordentligt. Visst var den dag vi föddes en mycket stor dag för våra föräldrar, men den dag som vi döptes var en ännu större dag för Gud.

"Genom dopet har vi alltså dött och blivit begravda med honom för att också vi skall leva i ett nytt liv, så som Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet." (Rom 6:4)

4 Comments:

At 5:16 em, Anonymous Johan Stenberg said...

Både födelsedagar och dopdagar är ju egentligen oerhört värda att firas! I vår tid är det ju varken självklart att få födas eller att döpas. Så Grattis så mycket!

 
At 8:19 em, Anonymous Johan Stenberg said...

REKLAM: Den som tycker att Gustav har skrivit veckans bästa inlägg kan rösta på honom här: http://nicaea.wordpress.com/2007/07/06/rosta-pa-blogg-grannar/

 
At 2:56 em, Anonymous Citrin said...

Jag har aldrig tänkt på att fira dopdagen förut. Intressant tanke!

 
At 4:23 fm, Anonymous Anonym said...

Att fira sin dopdag, det är ju jätteviktigt! mina barn är katoliker, liksom jag, deras pappa är protestant, men att fira dopdagen och tända dopljuset är JÄTTEviktigt tycker både min man och jag själv eftersom det är en så viktig och samtidigt rituell dag, oavsett om man är katolik eller protestant.

 

Skicka en kommentar

<< Home