08 april 2007

Surrexit Christus hodie

Så har jag då firat min första påsk som katolik. Det har varit en väldigt fin vecka, ända från palmsöndagsmässan i Linköping förra söndagen till dagens påskdagsmässa i S:t Ansgar. Däremellan har det givetvis även varit skärtorsdagsmässa till åminnelse av Herrens nattvard, långfredagsliturgi till åminnelse av Herrens lidande och död, och inte minst den två timmar långa påskvakan igår natt. Dessutom hade jag möjlighet att delta i den mycket högtidliga oljevigningsmässan i domkyrkan med biskop Anders på skärtorsdagens morgon. Innan mässan fick jag även några ord med fader Conny Årlind som jag träffade på stiftsungdomsdagen. Om någon vill se fader Conny leda långfredagsliturgin och påskdagsmässan från Kristi Moders katolska församling i Umeå så ligger sändningarna ute på SVT:s hemsida i några veckor. Och som om inte detta vore nog, så har jag dessutom spelat in alla EWTN:s sändningar från påvens mässor från Petersplatsen, Peterskyrkan och Lateranbasilikan hela veckan. Slutet av dagens mässa hann jag t om se i direktsändning. Det är mäktigt att se hela Petersplatsen bokstavligt fullproppad med människor som deltar i den heliga mässan. Plötsligt känner man sig inte så ensam som katolik längre.

Men vad innebär då rent konkret påskens budskap, att Kristus har uppstått från de döda? Man skulle kunna sammanfatta det så här: Gud skapade människan till sin avbild och gav henne en fri vilja. Människan missbrukade sin fria vilja till att göra det som misshagar Gud. Detta ledde till att människan skildes från Gud och förlorade sitt eviga liv. Hon är sedan dess oförmögen att på egen hand återupprätta sin relation med Gud. Därför tog Gud själv initiativet istället och klev ner på jorden i en människas gestalt genom sin Son Jesus Kristus, som avlades av den helige Ande och föddes av jungfrun Maria. Jesus levde ett helt och hållet syndfritt liv och är på så vis ett exempel för oss alla hur vi själva bör leva. Jesus tog på sig straffet för alla våra synder och lät sig bli korsfäst och dödad. Jesus frambar sig själv som det fullkomliga offer som krävdes för att vi skulle kunna få förlåtelse för våra synder. I och med sin uppståndelse från de döda har han åter öppnat vägen till det eviga livet. Genom dopet inlämmar han oss människor i Kyrkan, som är hans mystiska kropp, och vi blir då delaktiga i hans död och uppståndelse. Och varje gång får del av hans kropp och blod i eukaristin så blir vi ännu mer innerligt förenade med honom. När vi firar Kristi uppståndelse så är det alltså lika mycket vår egen uppståndelse som vi firar. Genom sin död har Jesus betalat straffet för våra synder, genom sin uppståndelse har han öppnat vägen till det eviga livet, och genom sakramenten låter han också oss bli delaktiga i detta. Låt oss inte kasta bort detta erbjudande utan göra allt som vi kan för att bli ännu mer förenade med Kristus, så att också vi en dag får uppstå med honom. Christus resurrexit! Vere resurrexit!

"Vet ni då inte att alla vi som har döpts in i Kristus Jesus också har blivit döpta in i hans död? Genom dopet har vi alltså dött och blivit begravda med honom för att också vi skall leva i ett nytt liv, så som Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet. Ty har vi blivit ett med honom genom att dö som han skall vi också bli förenade med honom genom att uppstå som han." (Rom 6:3-5)

2 Comments:

At 1:36 em, Anonymous Simon said...

fader Conny Årlind är inte kyrkoherde i Umeå, utan i Sundsvall. Han "lånades in" eftersom den t.f. kyrkoherden inte är speciellt bra på svenska. Tänkte bara påpeka det. Ha en fortsatt glad påsk! :)

 
At 11:54 em, Blogger Symeon said...

Jaså du spelade in EWTNs påsksändningar... hmmm. Finns det möjlighet att få en kopia?

 

Skicka en kommentar

<< Home