Herrens dop

Enligt traditionen ägde de tre vise männens hyllning av Jesusbarnet i Bethlehem, Jesu dop i Jordan, och hans första offentliga mirakel, förvandlandet av vatten till vin vid bröllopet i Kana, rum på samma dag, nämligen på Trettondedag jul den 6 januari. Detta återspeglas bl.a. av Magnificat-antifonen i andra vespern (kvällsbönen) för Epifania (Trettondedag jul): "Tre förunderliga gärningar har helgat denna dag: i dag ledde stjärnan de vise männen till krubban; i dag blev vid bröllopet vatten till vin; i dag ville Kristus döpas i Jordan av Johannes, för att frälsa oss. Halleluja.". I östkyrkan firas dessa tre mysterier på samma dag, som fått namnet Theofania, "Gudsuppenbarelse", som syftar på att alla tre innebär uppenbarelser av Guds väsen. Vid de vise männens hyllning uppenbaras Kristus som Guds Son för hednafolken, vid Jesu dop i Jordan uppenbaras Treenighetens mysterium genom Anden som stiger ner över Sonen i duvans skepnad samtidigt som Faderns röst förkunnar för Jesus: "Du är min älskade Son, i dig har jag mitt välbehag." (Mark 1:11), och vid bröllopet i Kana uppenbaras Jesu makt att som Guds Son utföra mirakler. 

I östkyrkan har av dessa tre mysterier framför allt Herrens dop betonats, medan Herrens dop i den latinska riten ihågkommits på oktavdagen för Epifania den 13 januari och markerat avslutningen på julen (tjugondedag Knut). Först 1960 fick denna festen benämningen Herrens dop, och sedan 1969 firas den på söndagen efter Epifania och utgör såväl avslutningen på jultiden som en smidig övergång till tiden "under året" i och med att Jesu dop också innebär inledningen av hans offentliga verksamhet. 

Biskop Anders tillsammans med barnen i Mariasystrarnas förskola som framfört sitt julspel efter Mässan på Epifania.

Johannes-dopet som Jesus döptes med är givetvis inte samma dop som dopet i Faderns och Sonens och den helige Andes namn som vi som kristna är döpta med, men firandet av denna fest är ändå ett mycket bra tillfälle att bli påmind om sitt dop i den Treenige Gudens namn och tacka för detta. Vårt dop innebär att vi tvättas rena från våra synder genom att vi dör, begravs och uppstår med Kristus (jfr Rom 6:3-4), som tagit på sig våra synder och försonat dem genom sitt ställföreträdande lidande som vi alltså genom dopet blir delaktiga i. Johannes-dopet var ett omvändelsedop som var förenat med bekännelsen av ens synder. Jesus var ju själv fri från synd, men när han stiger ner i Jordans vatten tar han istället på sig alla de synder som vi lagt av där, och bekänner dem å våra vägnar. Samtidigt innebär Jesu dop ett föredöme för oss i ödmjukhet.

Denna helg har biskop Anders visiterat S:t Ansgars församling i Södertälje, med anledning av upprättandet av S:t Botvids församling i Botkyrka som fram till igår var en del av S:t Ansgar. I sin predikan i dagens heliga Mässa gjorde biskopen en tillbakablick över jultiden och alla de olika aspekter av julens mysterium som vi firat på Juldagen, Juloktaven, Guds Moders högtid, Epifania och slutligen idag på Herrens dop, och uppmuntrade oss till att fortsätta leva av jultidens nåd i vårt vardagliga liv nu när tiden "under året" inleds, genom att se på våra medmänniskor med Jesu ögon och att alltid försöka se Kristus i dem, och så fortsätta att skriva evangeliet varje dag genom våra egna liv.

Biskopen installerar pater Zdzisław Ledder SDB som kyrkoherde i S:t Botvids församling i samband med vigiliemässan för Herrens dop, genom att symboliskt överräcka nyckeln till tabernaklet.